Under förra året genomförde Robert Malmström sin 30:e raka klassiker! 

Det är väl värt att uppmärksamma tycker vi och tog en pratstund med jubilaren! Förutom en atlet av rang är Robban simmarföräldrar, tränare och aktiv i Mastersgruppen och bjuder alltid på ett leende och glatt humör!

I år blev du klar med din 30:e raka klassiker, det är en helt otrolig och smått galen svit. Jag får börja med att gratulera, hur känns det?

Tack så hjärtligt! Att tänka 30 år tillbaka i tiden, känns som en evighet. Jag är imponerad själv att det har blivit 30 år av klassikerlopp då jag fortfarande är ung. Nog känns det allt bra märkligt att det blivit 30 år på raken. Jag skulle bara ha gjort en klassiker att lägga till meritlistan.

Har ”En svensk klassiker” hört av sig?

Nej, det fungerar som så att varje deltagare får själv rapportera sina egna resultat oavsett om man gör det för 1: a eller 30:e gången. En svensk klassiker kontrollerar därefter och skickar ut diplomet.

Men 30 raka klassiker, bara att du har hållit dig frisk och hel över så lång tid är ju en bedrift i sig. Men några gånger måste du ha haft lite krämper?

Jajamänsan, allt har inte gått spikrakt. Jag kommer ihåg två gånger på Lidingöloppet, där jag fått gå de tre milen. En utav gångerna var jag väl förberedd på att gå runt, då jag haft en längre skada (inflammerat knä) och jag tränade mycket gång innan. Mitt jubileumsår (det 30:e) har varit full av svårigheter, dels en pandemi så att tre av loppen har genomförts på hemmaplan samt en löprunda i skogen som slutade med att jag fick sitta fem veckor i rullstol. För mig blev pandemin räddningen på klassikern, för jag hade inte en chans att komma upp från rullstolen till cykeln på rätt datum.

Några lopp måste även sticka ut som du är extra nöjd med?

Ett år var vi ett gäng som startade Vätternrundan tidigt på fredagskvällen för att gå i mål på lördagsmorgonen och sedan blev vi skjutsade med minibuss till Stockholm för att genomföra Stockholm Marathon under samma dag. Det är faktiskt enda gången som deltagare har fått den möjligheten. Debutloppet på Lidingöloppet är ett annat lopp som jag är speciellt nöjd med. Jag startade i 6:e och sista ledet, men numera finns det betydligt fler led. Jag hade hört en massa skräckhistorier om loppet och framförallt Aborrebacken, som ska besegras när det endast är 5 km kvar, och jag var som sagt rookie och hade inte koll på hur långt loppet var. Men backen blev en besvikelse och jag fattade inte den var över, för jag var aldrig trött i backen. Däremot andra år har jag totalt kollapsat i den och nästan krypigt uppför den. Det här året hade jag flow genom hela loppet och kände mig urstark i målgången och det var också ett av åren som jag har sprungit på silvertid (under 2.15).

Vad är dina personbästa på respektive distans?

Vasaloppet – 5:04

Vätternrundan – 7:18

Vansbrosimningen – 41 min

Lidingöloppet – 2:06

Vilka är de värsta förhållanden som du varit med om under de här 120 loppen.

Det har varit minusgrader på Vätternrundan vid något enstaka år. Några år har det varit riktigt kallt i vattnet på Vansbrosimningen, men då har de också kortat ner loppet. Jag har också åkt skidor i plusgrader, sol och stora vattenpölar på Vasaloppet. Oftast måste jag säga att det har varit bra väderförhållande under mina lopp.

Är du mätt nu eller kommer du fortsätta med dina klassikerlopp?

Jag kommer fortsätta att köra klassikerlopp så länge det ger mig glädje. Att slå några personliga rekord framöver är inte längre någon målsättning, men jag hittar alltid andra mål med loppen och träningar inför loppen.

Jag vet att cyklingen ligger dig närmast om hjärtat, har du några andra häftiga bedrifter på cykel?

Varje vår åker jag till Mallorca för att starta säsongen tidigt och brukar cykla 10 dagar. Dagsnittet brukar landa runt 17–18 mil under vistelsen.

Det finns säker många där ute som sneglar lite mot att göra en klassiker, har du några tips till dem?

Du kan om du vill, ta det inte så allvarligt utan ta dig an utmaning med ”lagom” pannben och sätt inte upp tidsmål under första året. Gör dina förberedelser inför varje lopp, njut och ha roligt under tiden. Tänk på att det inte är målgången som är jobbig utan vägen dit och den kan vara både brant och slingrig, men du kommer att komma till målet. Lyssna bara på kroppen och låt den vila när det behövs. Du kommer inte att bli bättre om du tränar när du är trött eller sjuk, men kom ihåg att lite träning är bättre än ingen alls, när du kämpar med att få ihop vardagspusslet.

Du är ju en trogen medlem och partyhökare i ESK-Masters och är även med och tävlar när det vankas Masters-SM, hur ser du för egen del på traditionell bassängsimning.

Jag tycker om sammanhållningen och att simma tillsammans med andra för att inspireras att ta i det lilla extra. Under senare år har det även kommit till masters-simmare som har olika bakgrunder som idrottare och inte bara förflutet som före detta elitsimmare och det är en stor vinst för idrotten och den enskilda individen.

Det händer ju även att vuxna ibland kommer lite sent till start, är det något som du vill utveckla?

Kul att du tog med den frågan och jag förstår att den kom. För ett par år sedan på Master-SM i Jönköping stod jag beredd för 50 m fjäril och trodde jag skulle simma i heatet efter. Plötsligt fick jag se mitt namn rulla upp på tavlan och sprang upp på startpallen och flög i vattnet, dock ett par sekunder för sent. För vana bassängsimmare är ett par missade tiondelar i starten en evighet, men jag hann inte med att tänka utan rent reflexmässigt skulle jag i vattnet. Det kanske är mitt snabbaste fjärilslopp i karriären, men det blev naturligtvis diskvalificering.  

Du är ju även tränare i ESK, för Träningsgrupp C, hur trivs du i det gänget och på kanten?

Alldeles utmärkt att vara i den ungdomsgruppen. Det är spännande och utvecklande och jag lär mig något nytt varje gång. Gruppen visar att simidrotten har tagit många steg framåt som breddidrott och att den möter ungdomar på deras villkor.

Har du någon hälsning till alla ESK:are?

Hoppas att alla har haft en fin jul och jag hoppas att 2021 kommer att bli ett bättre simår. Jag är full av beundran för alla kämpar som fortsätter att träna trots att tävlingar och träningar har blivit inställda och jag hoppas att alla orkar hålla ut och att vi snart kommer att återförenas till vår underbara idrott.